När en pallvåg känns “fel” i vardagen beror det nästan alltid på två saker: kapaciteten är snålt tilltagen, eller så matchar inte gaffelmåtten de pallar och arbetssätt ni faktiskt har. Resultatet blir onödiga omvägar, svajiga vägningar och i värsta fall skador på våg, pall eller gods.
Här får du en praktisk guide till hur du väljer rätt kapacitet, gaffellängd och gaffelbredd, plus en checklista på vad du bör mäta upp på lagret innan du köper.
1) Välj rätt kapacitet: utgå från verklig maxvikt, inte “snittet”
Det vanligaste misstaget är att man tittar på typisk pallvikt och väljer en våg som “borde räcka”. Men det är maxvikten som styr, och den dyker ofta upp oftare än man tror: kampanjpallar, bulk, storsäckar, returgods, våta material, eller när man lastar tätare “för att få plats”.
Steg för steg: så räknar du kapacitetsbehovet
- Lista era tyngsta palltyper
- Tyngsta artikel eller råvara
- Tyngsta pallbyggnad (höjd, stapling, densitet)
- Eventuella specialemballage (burar, pallkragar, containrar)
- Ta reda på den högsta realistiska vikten
- Antingen från inköp/leverantörsdata
- Eller genom att väga ett par “värstingar” under en normal månad
- Lägg på säkerhetsmarginal
- En bra tumregel i praktiken är 20 till 30 procent marginal på den högsta realistiska pallvikten.
- Om ni ofta hanterar osäkra vikter (blandpallar, skrot, retur, varierande fukt) kan 30 till 50 procent vara rimligt.
Exempel: Om er tyngsta pall brukar hamna runt 900 kg bör ni inte välja 1 000 kg “för att det går”. Sikta hellre på en kapacitet som ger luft, så att vågen inte körs nära sin gräns i vardagen.
Varför marginal är viktig i praktiken
- Du minskar risken för överlast och skador.
- Du får ofta stabilare resultat när vågen inte arbetar nära max.
- Du framtidssäkrar om sortimentet eller pallbyggnaden ändras.
2) Kapacitet påverkar också noggrannhet och användbarhet
Högre kapacitet betyder inte automatiskt “sämre”, men många vågar är konfigurerade så att upplösning och visningssteg (till exempel 0,5 kg eller 1 kg) varierar med modell och kapacitetsklass.
Det innebär:
- Om ni väger för frakt och differenser på några kilo är viktsteg och repeterbarhet ofta viktigare än extrem maxkapacitet.
- Om ni väger tunga pallar där några kilo hit eller dit inte spelar roll, är robusthet och marginal ofta viktigast.
Praktiskt råd: välj inte större kapacitet än ni behöver bara “för säkerhets skull”, men välj inte heller så snålt att ni riskerar toppar. Målet är rätt spann, med rimlig marginal.
3) Välj rätt gaffellängd: pallen ska ligga stabilt och vara enkel att hantera
Gaffellängden avgör hur väl pallen stöds och hur lätt det är att komma in under den, särskilt när det är trångt eller när pallen är ovanlig.
Vad funkar för olika palltyper?
EUR-pall (standardpall)
Vanligtvis fungerar standardgafflar bra. Det viktiga är att pallen ligger stabilt och att du kan köra in utan att behöva “leta” efter rätt position.
Halvpall
Här kan för långa gafflar skapa onödigt utstick och göra det svårare att manövrera nära gods, väggar och pallställ.
Specialpall och långgods
Om ni hanterar längre pallar, trummor på pall, storsäckar på specialpall eller lastbärare med annan geometri, är gaffellängden ofta avgörande för att undvika instabilitet och sned belastning.
Tumregel
- Välj gaffellängd så att pallen får stabilt stöd utan att vågen blir klumpig i era gångar och zoner.
- Om ni har flera pallformat: prioritera det format som används mest, och säkerställ att de tyngsta specialfallen också fungerar utan att bli ett riskmoment.
4) Välj rätt gaffelbredd: handlar mer om passform än man tror
Gaffelbredden påverkar:
- om du enkelt kommer in under pallen
- hur stabilt lasten ligger
- hur bra det funkar med avvikande lastbärare (pallkragar, burar, engångspallar, plastpallar)
När bredd blir fel
- För smalt: kan kännas instabilt med hög last, särskilt vid ojämnt golv.
- För brett: kan göra det svårt att komma in under vissa palltyper eller lastbärare, eller ge “krockar” mot pallkragar och burar.
Praktiskt: gaffelbredd måste matcha era vanligaste pallar och lastbärare, inte bara “standard”.
5) EUR-pall, halvpall, specialpall: tänk på hur ni faktiskt lyfter
Det räcker inte att pallen “passar”. Det måste passa ert arbetssätt:
- Kör ni ofta in från kortsidan eller långsidan?
- Vägs pallen när den är nybyggd och kan vara lite sned?
- Har ni trånga packytor där man måste komma in i vinkel?
- Har ni mycket plastpallar eller engångspallar med annan geometri?
Det här påverkar vilken gaffellängd och bredd som känns smidig och ger stabila värden.
6) Checklista: mät upp på lagret innan köp
Här är en checklista du kan använda direkt. Målet är att minska risken att köpa en pallvåg som “tekniskt fungerar” men blir krånglig i vardagen.
A. Vikter och kapacitet
- Tyngsta pall ni hanterar i normal drift: ______ kg
- Tyngsta pall ni kan få in vid toppar/undantag: ______ kg
- Variation (blandpallar, fukt, retur): låg / medel / hög
- Önskad säkerhetsmarginal: 20% / 30% / 50%
- Rekommenderad kapacitet: ______ kg
B. Palltyper och format
- Vanligaste pall: EUR / halvpall / special: ______
- Andel specialpallar per vecka: ______
- Plastpallar eller engångspallar vanligt? ja / nej
- Pallkragar, burar eller lastbärare som måste funka: ______
C. Mått du bör mäta
- Pallens längd och bredd (för de 2–3 vanligaste palltyperna): ______
- Lägsta frigång under pall (hur lätt är det att komma in?): ______
- Minsta gångbredd där vågen ska användas: ______
- Trångaste sväng eller passage i flödet: ______
- Var ska vägning ske (inleverans, pack, utleverans, produktion): ______
D. Arbetssätt
- Körs in från kortsida, långsida eller båda: ______
- Vägning sker på samma plats eller flera zoner: ______
- Behöver vågen flyttas ofta: ja / nej
- Behöver ni väga snabbt i flöde utan stopp: ja / nej
Slutsats: välj med verkligheten som kravspec
- Kapacitet: utgå från högsta realistiska pallvikt och lägg på marginal.
- Gaffellängd och bredd: matcha era vanligaste pallformat och era trånga passager, inte bara “standardpall”.
- Mät innan köp: gångar, palltyper, frigång och hur ni lyfter i praktiken avgör om det blir smidigt.
