Varje dag rullar tusentals djur genom Sverige i lastbilar och trailers – kalvar på väg till en ny gård, grisar till slakteri, hästar till tävling. Ingen lägger märke till dem i trafiken, men få transportslag är så hårt reglerade som den här. En europapall gods bryr sig inte om hur den lastas. Ett djur gör det.
Utrymmet är uträknat på kilot
Hur mycket golvyta ett djur har rätt till under transport är inte en gissning från chauffören. Det står i regelverket, viktsklass för viktsklass. En kalv på 50 kilo ska ha minst 0,40 kvadratmeter. En tjur på 700 kilo kräver 2,2 kvadratmeter, och väger djuret över 900 kilo stiger kravet till 2,7. Marginalerna finns där av en anledning: för lite utrymme och djuren kan varken lägga sig ner eller hålla balansen när fordonet svänger, för mycket och de kastas omkring ändå när det bromsas.
| Djurets vikt | Minsta golvyta |
|---|---|
| 50 kg (kalv) | 0,40 m² |
| 110 kg (kalv) | 0,70 m² |
| 200 kg (kalv) | 0,95 m² |
| 325 kg | 1,30 m² |
| 550 kg | 1,60 m² |
| 700 kg | 2,20 m² |
| 900 kg | 2,70 m² |
Klockan går även för djuren
Åtta timmar. Det är huvudregeln för hur länge ett djur får sitta i transport utan uppehåll. Vill transportören köra längre krävs strö på golvet, tillgång till vatten och fungerande ventilation. Annars stannar klockan där den är. Mjölkkor får aldrig gå längre än tolv timmar mellan mjölkningarna, även mitt under en transport. Det styr i praktiken hela ruttplaneringen för den som kör djur långa sträckor.
Dräktiga kor har egna deadlines. De sista 28 dagarna före beräknad kalvning och de första 21 dagarna efteråt får de inte transporteras alls, och sträcker sig resan över 24 timmar utökas skyddet till sex veckor. Kalvar måste ha fyllt 14 dagar och ha en läkt navel innan de får åka.
Fordonet avgör mer än föraren tror
Halkiga golv i lastutrymmet skadar fler djur än krockar och hög fart gör. Golvet ska vara halksäkert, och för resor över fem mil krävs strö ovanpå det. Väggarna behöver flyttbara avdelningar så att djur av olika storlek och temperament kan hållas isär, ramperna ska ha räcken och tvärslåar att få grepp i, och ventilationen måste klara både sommarens hetta och vinterns kyla utan att skapa drag som djuren blir sjuka av.
Det är en av anledningarna till att seriösa djurtransporter sällan bygger på en vanlig lastbil med ombyggt flak. Hur ett fordon som är konstruerat för just det här ändamålet kan se ut i praktiken säger en hel del om varför detaljerna, ventilation, halkskydd, lastningsramper, får så stort utrymme i regelverket.
Föraren har ett eget ansvar
Att köra djur kräver ett särskilt kompetensbevis utöver körkortet, och regelverket kräver att föraren faktiskt tittar till djuren under färden, minst var annan timme på resor över fem mil. I praktiken blir det stopp längs vägen bara för att kontrollera att alla står upprätt, andas normalt och inte fastnat i något. Varje längre transport ska också dokumenteras i en färdjournal där tider, platser och uppehåll skrivs in, ett papper som i efterhand gör det möjligt att se exakt vad som hänt under resan.
Reglerna är på väg att skärpas
I december 2023 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att ersätta regelverket från 2004, som stått i stort sett oförändrat i två decennier trots att både fordon och kunskapsläge hunnit betydligt längre. Förslaget pekar mot kortare maxtider för vissa djurslag, nio timmar för slaktdjur och tolv för kaniner och fjäderfä, men samtidigt längre möjliga resor för djur som inte avvants om fordonet har inbyggda foder- och vattensystem. Störst skillnad i praktiken väntas bli kraven på realtidsspårning av fordon och obligatorisk veterinär närvaro vid i- och urlastning. Fisk och kräftdjur föreslås omfattas av djurskyddsreglerna för första gången, ett område lagstiftningen tidigare helt förbigått.
Hur förslaget till slut landar återstår att se. Riktningen pekar i alla fall mot mer utrymme per djur och mindre marginal längs vägen.