Fel smörjmedel märks sällan samma dag. Det märks några månader senare, när ett lager går varmt, en tätning börjar läcka eller maskinen står still mitt i en produktionsvecka. Valet mellan olja och fett handlar därför mindre om vad som råkar stå i förrådet och mer om hur maskinen faktiskt körs.
Kunskapen har värde i båda ändarna av en maskinaffär. Köper du begagnat säger smörjhistoriken mycket om vad du faktiskt betalar för, och säljer du en maskin är en dokumenterad smörjrutin något du kan ta betalt för. Nedan går vi igenom hur du resonerar dig fram till rätt smörjmedel, vad du bör fråga om vid köp och vad som är värt att kunna visa upp vid försäljning.
Börja i maskinens instruktionsbok
Maskintillverkaren har provat ut smörjmedlet mot lager, tätningar, material och belastningar i just den konstruktionen. Instruktionsboken anger oftast viskositetsklass, konsistensklass, basoljetyp och smörjintervall. Det är den specifikationen du ska matcha när du byter leverantör eller produkt, inte varumärket på burken.
Två produkter kan heta samma sak i katalogen och ändå skilja sig i basolja, förtjockare och additivpaket. Jämför alltid databladen sida vid sida innan du byter.
Skillnaden mellan olja och fett i praktiken
Olja är flytande och bygger upp en film mellan de rörliga ytorna. Den transporterar bort värme från smörjstället, kryper in i trånga spalter och kan cirkulera, filtreras och analyseras. Det gör olja lämplig i maskiner med hög hastighet och kontinuerlig rörelse, i växlar, hydraulik och cirkulationssystem.
Fett är en basolja blandad med ett förtjockningsmedel som ger halvfast till fast konsistens. Fettet stannar kvar där det appliceras, tätar mot damm och vatten och håller längre mellan smörjtillfällena. Det gör fett användbart på vertikala ytor, i svåråtkomliga punkter och i smutsiga miljöer där olja skulle rinna av eller spolas bort.
Båda gör samma grundjobb. Skillnaden ligger i var smörjmedlet kan hållas kvar och hur mycket värme som behöver ledas bort. En mer teknisk genomgång av skillnaden mellan fetter och oljor inom smörjning går djupare i klassificering, egenskaper och typiska användningsområden.
Viskositet: den egenskap som styr oljevalet
Oljans viskositet ändras med temperaturen och mäts därför vid 40 °C och 100 °C. Två system används i praktiken:
- SAE används för motor- och transmissionsoljor. Klasser som SAE 10W-30 anger viskositet i olika temperaturintervall, där W står för vinterklassning.
- ISO VG används för industrioljor och anger viskositet i mm²/s vid 40 °C. Systemet täcker ett bredare spann än SAE.
Tänk igenom driftstemperaturen, inte rumstemperaturen. En olja som fungerar i uppvärmd hall kan vara för trög vid kallstart i en oisolerad verkstad i januari. För tunn olja ger metallkontakt och slitage. För tjock olja ger släpförluster, högre temperatur och trög start.
Till oljan hör också additiven. Tillsatser för oxidationsbeständighet, korrosionsskydd och slitstyrka avgör hur länge oljan håller sina egenskaper under drift.
Konsistens och NLGI: fettets motsvarighet
Fettets konsistens mäts med en penetrationsmetod enligt EN-ISO 2137 och anges i 1/10 mm. National Lubricating Grease Institute (NLGI) delar in fetter i konsistensklasser, där NLGI 0 till NLGI 3 täcker de flesta industriella användningsområden.
Lägre nummer betyder mjukare fett som pumpas lättare, användbart i centralsmörjsystem och vid låga temperaturer. Högre nummer betyder styvare fett som stannar bättre på plats. NLGI 2 är den vanligaste klassen för rullnings- och glidlager.
Basolja och förtjockare
Basoljan finns i både olja och fett och delas in i tre huvudtyper:
- Mineralolja utvinns ur råolja och är den vanligaste typen.
- Vegetabilisk olja kommer från växtbaserade råvaror och används i miljökänsliga applikationer, till exempel utrustning nära vattendrag.
- Syntetisk olja framställs kemiskt för att klara breda temperaturintervall och tuffare driftsförhållanden.
I fettet tillkommer förtjockaren, som styr en stor del av egenskaperna:
| Förtjockare | Styrka | Begränsning |
|---|---|---|
| Kalcium | God vattenresistens | Begränsad temperaturtolerans |
| Natrium | Tål högre temperatur | Sämre vattenresistens |
| Litium | Kombinerar temperatur och vattenresistens | Universalval snarare än specialist |
| Syntetiska fetter | Extrema temperaturer, svåra förhållanden | Högre pris |
Blanda inte fetter med olika förtjockare. Kombinationen kan göra att fettet mjuknar, separerar eller tappar sin bärande förmåga, även om båda produkterna fungerar var för sig. Vid byte av fettyp bör smörjstället rengöras eller genomsmörjas tills det gamla fettet är utträngt.
Driftsförhållandena som styr valet
Gå igenom smörjstället punkt för punkt:
- Temperatur. Både lägsta och högsta arbetstemperatur, inte medelvärdet.
- Hastighet. Höga varvtal talar för olja, som leder bort värme och cirkulerar.
- Belastning. Höga punktlaster och stötbelastning kräver ofta EP-tillsatser.
- Miljö. Vatten, damm, spån eller kemikalier talar för fett med tätande förmåga.
- Monteringsläge. Vertikala ytor och svåråtkomliga punkter håller kvar fett bättre än olja.
- Krav utifrån. Livsmedelsgodkännande (H1), biologisk nedbrytbarhet eller kundspecifika krav kan begränsa urvalet innan de tekniska parametrarna ens vägs in.
Manuell smörjning eller centralsmörjsystem
Smörjmetoden påverkar produktvalet. I cirkulationssystem behöver oljan låg nog viskositet för att flöda genom ledningar och doserare. I ett centralsmörjsystem för fett behöver fettet vara stabilt nog att inte separera i ledningen, samtidigt som det ska gå att pumpa vid lägsta rådande temperatur.
Har du många smörjpunkter, korta intervall eller punkter som sitter svårt att nå under drift, är ett automatiskt system oftast enklare att hålla i gång än ett handsmörjschema. Rätt produkt i fel mängd, eller vid fel tidpunkt, ger ändå haverier.
Smörjningen som fråga vid köp och försäljning
Lager och tätningar är ofta det som kostar först på en begagnad maskin, och båda är direkt kopplade till hur den har smorts. Därför hör smörjningen hemma i affären, inte bara i underhållsplanen.
När du köper: fråga vilket smörjmedel som använts, med vilket intervall och om produkten bytts ut under maskinens livstid. Ett byte mellan fetter med olika förtjockare, utan att smörjställena rengjorts, är svårt att se utifrån men märks i lagren. Titta efter fett som pressats ut ur tätningar, missfärgning från värme, torra nipplar och centralsmörjsystem som står oanvända. Omärkta dunkar i verkstaden intill maskinen säger också en del.
När du säljer: en serviceloggbok med noterade smörjtillfällen, produktnamn och intervall gör maskinen enklare att värdera och tar bort en osäkerhet som annars pressar priset. Spara datablad för de produkter som använts och ange om maskinen har centralsmörjsystem och när det senast servades. För maskiner med livsmedelsgodkända eller miljöanpassade smörjmedel bör det framgå redan i annonsen, eftersom det avgör vilka köpare som kan använda maskinen direkt.
Fem vanliga misstag i underhållet
- Översmörjning. För mycket fett i ett lager höjer temperaturen och pressar ut tätningar. Mer är inte bättre.
- Produktbyte på pris. Billigare produkt utan jämförelse av datablad ger sällan den besparing som såg bra ut i offerten.
- Ett fett till hela maskinparken. Universalfett fungerar på det mesta och optimalt på lite.
- Orent handhavande. Öppna fat, smutsiga munstycken och gemensamma sprutor för in föroreningar som gör smörjmedlet till slipmedel.
- Odokumenterade byten. Om ingen vet vad som senast fylldes på blir nästa byte en gissning.
Checklista innan du beställer
- Vad anger maskintillverkaren: viskositetsklass, NLGI-klass, basoljetyp och intervall?
- Vilken är lägsta respektive högsta temperatur i drift?
- Rör sig detaljen snabbt och kontinuerligt eller långsamt och stötvis?
- Förekommer vatten, damm, spån eller kemikalier?
- Sitter punkten vertikalt eller svåråtkomligt?
- Smörjs punkten för hand eller via system?
- Krävs livsmedelsgodkännande eller miljöanpassning?
- Vad sitter i maskinen i dag, och är den nya produkten blandbar med det?
- Vem för in bytet i underhållsplanen?
- Vid köp: går smörjhistoriken att styrka med logg eller kvitton?
- Vid försäljning: finns produktnamn, intervall och servicedatum dokumenterade?
Sammanfattning
Olja och fett löser olika delar av samma uppgift. Olja passar där rörelsen är kontinuerlig och värmen behöver ledas bort. Fett passar där smörjmedlet ska stanna kvar och täta mot omgivningen. Utgå från maskintillverkarens specifikation, väg in temperatur, hastighet, belastning och miljö, och stäm av med smörjmedelsleverantören när något i förutsättningarna skiljer sig från standardfallet. Samma resonemang håller när maskinen byter ägare: det som går att dokumentera går också att värdera.
